Ring ut det gamla, ring in det nya!

Jahapp, 2012 ligger framför oss som en oritad karta och väntar på att bli fylld av livets snirkliga stigar, höjdkurvor och minnesmärken - Fint! Spännande!

2011 ska läggas till arkivet och det absolut mest positiva med det året är givetvis Sigge! Chowen som i januari virvlade in i våra liv och fick oss förstå att alla Chowar minsann inte är några gemytliga långsamma korkeksvovvar utan vissa liknar mer kombinationen tromb/bulldozer! Sigge - han är kärlek och rikedom i pälsförpackning om än med väldigt vassa tänder.

Skotersäsongen 2011 var också extraordinärt prima. Och inte nog med att snön låg djup härhemma och vi kunde ta långa härliga färder på all ledigtid - dessutom bjöd våra finfina vänner med oss till sin fjällstuga! Att susa fram över fjället och njuta av milsvid utsikt för att fem minuter senare sladda in på en fjällanläggning och beställa in någon smarrig från a la carte menyn och kanske en Irish - ja, det är banne mig livskvalitét!

Maken blev äntligen vuxen. Drabbades raskt av 40-årskris och började klä sig i nitar och läder och spela hård musik och använda kajal. Krisen gick tyvärr snabbt över och efter att ha köpt på sig ett par nya fina basar till den redan gedigna samlingen tycks han ha återgått till sitt gamla vanliga jag igen. Duger gott det med och jag är förbenat glad över att ha en intelligent, klok, humoristisk man som livskamrat!

Sommaren var också en höjdpunkt. Att lyckas pricka in finväder under hela semestern och kunna ligga ute med båten mest hela tiden var en enorm lisa för själen. Det är ju på vattnet jag är som allra lyckligast och det är när man följer solen och vindarna istället för klockan jag verkligen inser hur onödigt det är med alla prylar man spar på sig. Tror det bor en liten backpacker i mig som trivs med det spartanska livet.

2011 innebar också några trista insikter. Insikten att min något naiva tro att människor bara gör varandra illa om där finns en rimlig och förklarlig anledning och att det därför går att klura ut en lösning inte alltid är gångbar sved. Insikten att om man fokuserar på att ständigt hitta förlåtande ursäkter åt andra är man ingen god vän åt sig själv sved än värre. Speciellt som jag till slut förstod att min egen kontur blev alldeles suddig och sorgkantad på köpet.

Kanske är det därför jag varit lite tyst på sistone. Att jag fyller i mina konturer med en tjock linje. För att vara säker på att nästa gång någon försöker projicera sitt elände på mig kommer de upptäcka att de i praktiken kastar koskit i en höfläkt och få tillbaka allt i sitt eget nylle. Energitjuvar är ett satans påfund och även om jag i ärlighetens namn blivit rejält skrämd är jag nu så inläst och upplyst att jag förhoppningsvis springer flaxande och skrikande åt motsatt håll om det dyker upp en sådan på min livsstig igen. Annars - var god ge mig en rejäl spark i röven!

Men jag är inte vidarevärst bitter för det! Det som inte dödar härdar - även om det gör ont. Det finns miljarders med skäl att vara lycklig och det tänker jag banne mig vara 2012. Och så tänker jag vara arg och vresig. Sprudlande och positiv. Aktiv. Lat. Social. Eremit. Flärdfull. Sjavig. Modig. Harhjärtad. Partyprisse. Tråkmåns. Smart. Urbotad dum. Dessutom tänker jag ha klackarna i taket och gummistövlarna djupt i myllan.

Ja, ni fattar - min plan är helt enkelt att vara människa. Helst en bra. Wish me luck!